Och det är mer än bara nån sorglig kliché

Nu sitter jag på skolan och försöker ta igen de förlorade pluuget från igår. Det går väl sådär. Igår kom Linda med chips och ögonblinkchoklad och så hade vi fett mysigt och tittade på pensionärsprogram på TV. Om danband, såklart. Och sedan tittade vi på Haaaaannnnaaaa!! Finaste finaste Hanna hellqvist!!! Enda anledningen att ställa klockan på sjufast man inte börjar förrän nio, hur glad blir man inte av att höra hennes ful-fräcka, bittra dialekt. GODMORGON VÄRLDEN!!! Nu ska jag snart äta lite mat och sedan gå och hämta Lovisisen vid tåget! Bättre dag!
Gammal bild, bara för att det är trååååkigt utan :)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0